Panelsamtal på Frihamnsdagarna 2024
Aug 31, 2024
Den 31 augusti 2024, anordnade Hug ett panelsamtal under Frihamnsdagarna, med fokus på psykisk hälsostöd till ukrainska flyktingar i Sverige.
Efter 2,5 år av flexibla och lyhörda insatser inom boende, språkutbildning och arbetsmarknadsintegration har Hug nu flyttat fokus till att främja psykisk hälsa genom projektet Better You&Me, som har pågått i knappt ett år med 250 deltagare. Paneldiskussionen lyfte fram de utmaningar som krigstrauman medför och utforskade hur vi kan skapa en trygg miljö i Sverige där ukrainare kan läka och frodas.
I panelen ingår:
Katja Blank börjar med att lyfta fram Hugs största styrka: deras snabba och effektiva svar på migranters behov. Hon berättar hur Hug tidigt identifierar och möter de utmaningar som uppstår när människor kommer till Sverige.
Emma nämner att det finns ett stort behov av Hugs hjälp och frågar hur prioriteringen av projektet Better You&Me bidrar till att möta dessa behov.
”Det finns väldigt akuta behov här och nu, men det finns också långsiktiga behov och den psykiska hälsan är otroligt viktig för att vi ska kunna fortsätta leva härifrån. Det är en långsiktig investering i vårt välbefinnande och i det här samhället.” säger Katja Blank.
Oksana Shmulyar Gréen beskriver de stora utmaningar som ukrainska flyktingar står inför i Sverige, där bristande sociala strukturer och osäkra mottagningsförhållanden skapar hinder för integration och välbefinnande. Hon påpekar att Sveriges mottagande har varit mer restriktivt jämfört med andra nordiska länder, vilket skapar osäkerhet och tvingar flyktingar att ständigt anpassa sig.
”[...] det är väldigt svårt att lära sig nya saker när man ständigt är stressad och orolig. Det är svårt att hävda dina rättigheter, för du vet inte om du kommer att få stanna här efter 2026 eller inte." säger Oksana Shmulyar Green.
Ukrainare i Sverige lever ofta i ständig oro för sina familjer där hemma och kämpar med tillfälliga och lågavlönade jobb som inte matchar deras kvalifikationer.
Emma Ihre tillägger att detta underutnyttjande av kompetens är kostsamt för både individen och samhället, eftersom begåvade människor inte ges möjlighet att bidra fullt ut. Oksana understryker att dessa utmaningar inte bara gäller ukrainare, utan även andra flyktinggrupper, och att en tillfällig situation gör det svårt att etablera en säker och långsiktig etablering i Sverige.
Yaroslava Schven berättar om HUGs projekt Better You&Me och deras arbete med psykologiskt stöd till ukrainska flyktingar. Under projektet, som pågått i knappt 1 år, fick cirka 250 deltagare stöd genom individuella konsultationer, gruppaktiviteter och psykologisk diagnostik. Deras forskning visar att många upplever hög känslomässig stress, där 44 % känner sig utbrända och 35 % har självmordstankar.
"Och det är för att det är ett dubbelt trauma. Det är krigets trauma och traumat av att fly och anpassa sig till en ny plats. De måste bara anpassa sig till samhället, vilket är otroligt svårt.” säger Yaroslava Schven.
Trots de svåra omständigheterna har projektet lett till framsteg, såsom förbättrad känslomässig stabilitet och ökad socialisering.
Marika Palmdahl reflekterar över förändringarna i det svenska samhällskontraktet, där offentliga institutioner i Sverige tidigare tog ansvar för socialt skydd och medmänsklighet, medan ideella organisationer fungerade som ett komplement. Idag har civilsamhället och ideella organisationer fått en mer framträdande roll, särskilt efter flyktingvågorna 2015 och 2022, då mycket av stödet till nyanlända flyttades till dessa intressenter.
Hon framhåller också det viktiga samarbetet mellan HUG och Svenska kyrkan, där den ena bidrar med stabilitet och resurser, medan den andra tillför flexibilitet och förståelse för nyanländas behov. Avslutningsvis lyfter hon fram de senaste årens förändringar i asyllagstiftningen;
"Vi tror och tror att när det kommer en flykting hit, då ordnar liksom Sverige det", säger Marika Palmdahl. "Den [asyllagen] har verkligen förändrats så markant, så alla flyktingar idag är bara här under en begränsad tid. Man förbereder sig liksom inte på att någon ska stanna och ha ett bra liv här."
Oksana Shmulyar Green lyfter fram den djupa psykiska stress som ukrainska flyktingar upplever på grund av ständig osäkerhet om sin framtid. Denna osäkerhet påverkar alla aspekter av deras liv, inklusive bostäder, arbete, barns utbildning och juridiska status, vilket försvårar långsiktig planering. Deras situation är otroligt komplex och stressig. De måste navigera i ett nytt samhälle samtidigt som de lever med ständig oro och rädsla för framtiden.
”[...] man lever i total stress och ångest och är omgiven av ett samhälle som lever sitt liv som vanligt. Den där dubbelheten är enormt påfrestande eftersom man inte riktigt kan förstå – Vad är min kropp? Vad är min hjärna? Är jag här precis som alla andra?” säger Oksana Shmulyar Green.
Emma Ihre tillägger att flyktingars komplexa verklighet ofta förbises av omgivningen, som kan se sin situation som en framgångssaga när de väl har hittat bostad och arbete. Verkligheten är dock mycket komplicerad och präglad av skam och isolering, och många flyktingar undviker att belasta sina anhöriga i hemlandet med sina svårigheter, vilket ytterligare komplicerar sin situation.
Katja Blank betonar vikten av att tydligt definiera utmaningar i vår nuvarande situation och snabbt gå vidare för att hitta konkreta lösningar.
"Det här är inte ett problem begränsat till Ukraina eller Mellanöstern. Alla krig är allas krig, och det kräver en ansvarsfull politik som går framåt, säger Katja Blank. – Det kräver ett helhetsgrepp. Det kräver att vi börjar ha riktiga samtal med varandra, och det kräver att vi ger alla oss intressenter där ute möjligheten att göra det här arbetet tillsammans.”
Katja uppmanar beslutsfattare, som Ulf Kristersson, att ta sig tid att reflektera över vilken typ av samhälle deras politik bygger och hur de bättre kan stödja civilsamhället. Hon menar att nuvarande insatser från regeringen är otillräckliga och att det är nödvändigt att ge civilsamhället både ekonomiska och strukturella resurser för att kunna fylla de luckor som regeringen lämnat. Hon avslutar med att uttrycka en förhoppning om att vi tillsammans kan skapa en bättre och mer ansvarsfull värld i framtiden.
Emma avslutar paneldiskussionen med att betona att psykisk ohälsa till följd av krig är lika allvarlig som fysisk skada och kräver stora resurser. Hon efterlyser ett större engagemang från svenskarna och understryker vikten av att uppmärksamma och stödja de ideella krafter som hjälper flyktingar och att ge dem de resurser de behöver för sitt arbete.
– Alla har ett ansvar. Uffe har ansvaret, men det är resten av regeringen också. Det är näringslivet, det är civilsamhället, det är vi alla här och de vi känner. Och som ordspråket säger, ingen kan göra allt, men alla kan göra något”, säger Emma Ihre.
Ett stort tack till våra fantastiska paneldeltagare som kom och bidrog med sina insikter och engagemang!
E-postadress
contact@hug.ngo
Telefon
+46 72 013 81 98
Adress
Bankogatan 61, 414 80, Göteborg.
